We can do anything - we're fearless when we're young...

När man sitter och plöjer Platsbanken konstant så händer det att man kommer in på en hel del knasiga annonser. En av dem är denna:

---

"Rollergirl till Ballbreaker Gärdet!

Rollergirl på Ballbreaker är en barservistjänst där du förväntas kunna ta beställningar samt serva våra gäster iförd ett par rullskridskor. Detta är en mycket uppskattad samt annorlunda service bland våra gäster.

Vi tror att du är en pigg och glad tjej med en viss serviserfarenhet men framförallt med en vilja att lära dig yrket och med en hög servicekänsla. Ett glatt humör hjälper dig när det är stressigt och förmåga att samarbeta med vår stora personalstyrka är förstås ett måste.

BallBreaker är en 4300 kvm stor anläggning för upplevelser med à la carte restaurang, festvåning, konferensanläggning och barer som gärna kombineras med aktiviteter på en rad olika sätt.

Välkommen med din ansökan via vår hemsida www.ballbreaker.se !"

---

Jag ser bara mig själv halkandes runt som Bambi på hal is, serverandes, samtidigt som jag försöker stå kvar på benen. Sen kan jag inte sluta att dra en referens till Rollergirl i Boogie Nights (och det är ju... najs?...) eller varför inte till artisten Rollergirl? Anyway, rullskridskor är inte riktigt min grej kanske, men om man får fett med dricks så kanske...

Jag hade tänkt mig att redigera lite fina höstbilder jag har tagit, men tyvärr så kom jag på att min kamera precis har åkt iväg för att rida häst. Japp, ni hörde rätt. Antoine ska rida häst med Helen, Vici, Sofie och Jensa. Den som jag minst kan tänka mig på en hästrygg är nog Jensa, haha, men det ska nog gå bra. Själv ska jag bara vara hemma och ta det lugnt, skriva ett par ansökningar och städa upp lite.

Fick i veckan en hel kasse med utrensade kläder från en tjej som har samma storlek som jag, och snygga kläder var det ju också! Tre jeans från Gul&Blå, två klänningar, en kavaj och ett par skor från Nike. Perfekt! Trodde aldrig att jag skulle få på mig de där smala jeansen, men senaste veckornas träning måste ha gett resultat, eller det HAR gett resultat. Från 73cm i midjan till 65cm på tre veckor, samt minus 1½ kilo, samt att min styrka ökat markant. Kul att se att det händer nåt när man tränar.

Det sög balle, precis som jag trodde.

Så heter spelet som jag lånade av Peppe igår och ska jag vara ärlig så har jag nog inte ens hört talas om det. Först insisterade jag på att han menade "Twilight Princess", men så plockade han fram både Zappern och spelet och då blev jag ännu mer konfunderad.

Tydligen var det menat att spelet från början skulle varit en del utav "Twilight Princess" men ratades och det blev istället ett helt fristående spel. Det kommer att bli väldigt intressant att se hur det här går efter att man har kopplat ihop wii-kontrollerna med detta k-pistliknande otyg som ska föreställa ett armborst (?), då slutresultatet ska se ut såhär:

Jag har en sak att erkänna. Jag är en hemlig sucker för ANTM, dvs American Next Top Model. Förmodligen är jag den enda i min ålder som har sett hela 13 säsonger både på TV och via Youtube. Så sent som igår så avslutade jag Season 13 och var mycket nöjd med att min personliga favorit vann. Breakar inte vem det var efs kanske någon som inte sett det än råkar slinka in på min blogg, och det är ju inte kul att spoilera nåt sånt totalt. Dessutom ingen aning om det ens har sänts i Sverige än.

Inget annat än den amerikanska varianten är det som gäller heller, även om jag inte är så vrålförtjust i Tyra Banks utspel emellanåt... Jag har inga hemliga modelldrömmar, däremot fascineras jag av bilderna och hur svårt det verkar vara att få till ett bra foto egentligen. Visst, med retuschering kan man göra mycket, men grundbilden betyder egentligen allt. Nu har jag påbörjat Season 14 och där är det visst någon plus size-modell med också. Ska bli spännande att se hur det går för henne, men än så länge har jag ingen favorit.

Igår var en dag som avnjöts i Gamla Stans trånga gränder. SciFi-bokhandeln besöktes givetvis. Man kan inte gå till Gamla Stan utan att besöka den. När vi var där förra veckan så envisades Andreas med att köpa en jättekass film om någon konstig robot (?), trots att jag ville att vi skulle köpa Första Turtlesfilmen. Ja, den oerhört fula filmen från 1993 innan animering blev hett och skådisarna går omkring i heta Turtlesdräkter istället. Framsidan är så himla groteskt tacky att jag bröt ihop av skratt redan i butiken, men som gammalt TMNT-fan så måste jag ju ändå ha sett filmen.

Efter att ha sett den så undrar jag dock: Varför är Shredder så enormt töntigt klädd? Han hade väl en grym rustning som gick i blått, svart och grått och inte vinröda trikåer, eller minns jag så fel? Och varför har inte April O'Neil sin välkända gula overall, och istället springer omkring och fjompar sig i kjol? Var var Bebop och Rocksteady någonstans?

Min favorit i Turtlesgänget, var förutom April O'Neil, turtlen Michelangelo. Jag hade honom t.o.m. som Turtlesfigur, som vid tillfälle följde med till skolan och satt på mitt bänklock. Sen hade jag även jeans med Turtlestryck på och prenumererade på Turtlestidningen samt spelade Turtles på NES (ett spel som tål att diskuteras, haha). Inte så hett när man var tjej kanske, jag minns inte ens om det välkomnades bland killarna, som tyckte man som tjej klampade in på deras Turtlesterritorium.

Filmen sög såklart något enormt och jag längtar efter att läsa serietidningen igen, som var en miljard ggr bättre. Bara synd att jag inte har sparat dem. Kanske kan gå till nån serieshop och köpa upp mig på dem.

Idag har jag inte haft lust med någonting egentligen. Det lilla jag tagit mig för är att:

1) frosta av frysfacket i kylskåpet (håller fortfarande på!).
2) snabb tur till affären för att proviantera.
3) rastat Tidus på sängen. Igår kröp han in i en kudde och tuggade sönder kuddfodralet inifrån! Efter jag bokstavligt talat fått hälla ut honom så blev han arg på mig och knuffade mig på armen först med båda tassarna, och när han fick tillrättavisning så bet han mig surt i armbågen, så då åkte han in i buren. Tonårstrots beivras i detta hus!
4) småstädat lite. Samt mejlat ams.

I stugan så verkar de iaf ha det rätt bra. Pratade med både Jens och Antoine igår, och allt är bra förutom att Jens har ett sånt hemskt skoskav att vandringen helt blivit inställd i stort sett. Han har tydligen riktigt hemska sår. :S Lägger in ett par bilder som jag lånar av Matthias Nestor, jag tror att det är helt i sin ordning.

Jensa och Antoine, uppe på ett fjäll (© Matthias Nestor)

 

 

Nestor och Antoine vid stugan. Den verkar stor! (© Matthias Nestor)

Den här veckan har den ordinarie kameran åkt på semester till fjällen, så istället så får jag dokumentera med mobilkameran. Ibland med bra resultat, ibland med sämre. Idag när jag gick till affären så slogs jag av hur höst det faktiskt har hunnit blivit. Jag gillar det röda i konstrast med allt annat.

Nu är de på väg igen, Tomahawk-gänget. Denna gång utan en kvinnlig hand som kan styra upp saker och ting (dvs Vici). De tre herrarna begav sig mot Vemdalen, destination Björnrike, runt 12-tiden idag och de är förmodligen fortfarande inte framme förrän om ca två timmar eller så. Det är ändå en bit att åka, kanske runt 60 mil. Tyvärr valde jag att stanna hemma (hmm?!) framför att bo i stuga och vandra omkring i fjällen i en hel vecka, men så har jag ju min lilla kompis att ta hand om, samt att jag måste hålla ställningarna här hemma med jobbsök och annat sånt där. Jag kommer att klara mig alldeles utmärkt och det kommer de nog också... får vi iaf hoppas, haha! De kommer hem igen på lördag.

Eftersom fredagen bestod av Antoines födelsedagsfest, så bestod dagen efter av en hemsk bakfylla... Ja, jag skäms faktiskt över att erkänna det. Drack inte mer än vanligt, vilket inte är så extremt mycket egentligen, men blev ändå sämre än jag nånsin varit förut. Med ihållande huvudvärk och en utomjordisk trötthet så masade vi oss till Älvsjö där Jensa hämtade upp oss för en eftermiddag och kväll på Heron City.

Vi började med att äta lite mat på Pizza Hut. Antoine fick presenter bestående av ett rosa ridspö, ridvantar och... en hästbok... och... där började han förstå åt vilket håll det började gå och den minen är något man inte kommer glömma på länge. Han fick en ridlektion. Utöver detta bör man veta att han har smått men efter att han red förra ggn med sina polare, då hästen både satte av i galopp, samt åt buske ömsom varandra. Han är med andra ord ingen hästmänniska.

Sen blev det lite bowling i ett par timmar och sedan avslutades kvällen med att vi gick på bio och såg Predators; en rätt halvkass film kan jag tycka. Filmen var inte det enda som var halvkasst efs det satt 10-15 snorungar en bit ovanför oss som störde något så enormt att biopersonalen var tvungna att avhysa dem. Nödvändigt att lägga 95 spänn var för att bara sitta där i 20 min och babbla kan man tycka. Sen satt det en kärring snett nedanför oss, vars mobil ringde 2 ggr och hon svarade båda ggrna!! Plötsligt uppenbarade det sig för mig varför jag HATAR att gå på bio och varför jag är en misantrop ända in i själen. Men utöver detta så var dagen väldigt trevlig.

Jag drog en strike det första jag gjorde!

 

 

 

 

Antoine var en mästare med klotet

Känns som att det var evigheter sen jag skrev i den här bloggen, och det var väl mer än en vecka sen nu. Min hjärna kokar över utav funderingar som jag inte riktigt kan få ner i ord och som heller kanske inte passar så himla utmärkt på bloggen. Grunden till detta är bara: hur är människor fan funtade? Och vad tror folk om mig egentligen? Det är bara en liten fråga som jag har frågat mig själv i flera år nu. Ser jag ut som "hej kom och kör över mig och när du ändå är igång så sparka på mig?". Förlåt, men jag bara undrar. Jag tror att alla kanske har dessa funderingar då och då, men det är helt enkelt inte classy att säga nåt om det. Det är "coolt" att vara tyst om det, spela sval och gå vidare utan att säga något om det. Men jag orkar inte längre. Jag vill sluta älta nu och leva mitt liv som jag alltid velat leva det; lugnt, stillsamt, fredligt, i gemenskap och utan en hemlig agenda (nej, för jag har faktiskt inte det och har aldrig haft).

Aja, nu skrev jag det och nu ska jag gå vidare med mitt liv.

För er som känner för lite koreansk popkultur får gärna kolla in min andra blogg som jag för på wordpress: Inkigayo. Musik, mode, filmer och annat smått och gott.

Bröllop i helgen när de lyckliga tu, Fredrik och Jenny i Örebro knyter hymnens band! OCH till detta kommer förstås  den eviga frågan vad man ska ha på sig! Valfri klädsel säger inbjudan, vad säger Ebba von Sydow i frågan tänker jag och plockar upp Ebbas Stil från 2006. Det är iaf den enda boken jag har med lite klädvett och etikett i.

Vad säger Ebba om valfri klädsel då? Hon säger ingenting... Haha!

Fort över till Annas favorit (haha), Magdalena Ribbing. Sök på Internet. Vad säger hon? Finner ett utdrag från en chatt med henne.

"Vad innebär valfri klädsel både för man och kvinna? Vi skall på kyrkbröllop i september.
Magdalena Ribbing: Valfri klädsel är välment av inbjudarna men tyvärr en av de dummaste klädkoderna som finns för fester. Den ställer bara till krångel för gästerna som inte vet om de ska mörk kostym eller jeansnivå. Men klär du dig på nivån Kavaj, alltså en hygglig vanlig gåbortsklädsel, så kan det inte bli alltför fel."

Kavajnivå alltså. Då ska man ta reda på vad kavajnivå är för nåt. Enligt Ebba von Sydow: "För killarna innebär "kavaj" egentligen mörk kostym och för tjejer är det kort partyklänning (den lilla svarta brukar vara min räddning) eller ett par eleganta, svarta långbyxor (men inte jeans!) och en partytopp."

Bara att kolla vidare i garderoben då!

*Lägenhet städad = check!
*Adress ändrad = check!
*Nycklar inlämnade = check!

Bahbaj old Flemp!

Jag inser att jag borde ha en modeblogg där jag visar upp mina snygga kreationer och mina dyra handväskor. Not! Dock tänkte jag lägga upp lite mer pics på alla fina klänningar jag har. Dagen till ära: 2½ år gammal klänning från Gina Tricot som jag hittade längst inne i garderoben och tänkt slänga eller skänka till bättre behövande, men så tog jag fram den efter att inte använt den på ett par år och nu måste jag säga att jag gillar den.

Idag är det för övrigt Arbetsförmedlingen som gäller. Rapportering av månadens sökta jobb och så ska jag fråga dem varför de inte sagt att jag kan söka Alfa-kassa (som jag antar att jag ska ha rätt till, men som de sa att jag inte hade). Upptäckte dessutom en massa stavfel i min handlingsplan som jag och min arbetsförmedlare gjorde förra månaden, känns bra och lagom seriöst sådär när man ska skicka in till myndigheter och sånt.

Sen ska jag inåt stan en liten kort sväng och bara insupa fredagsatmosfären innan jag beger mig till Huddinge för att möta Han med stort H.

Det spelar ingen roll vad någon annan säger, tycker och tänker. Jag älskar dig, Andreas Bernardo. I min värld är du helt ouppnåelig och bäst. Och det är inget fel med att vara estet och drömmare. Du kan så enormt mycket som ingen annan jag känner kan, du känner så mycket som ingen annan. Du är som jag inte helt klar och perfekt, men du är så nära man kan komma perfektion. <3

Oh YES - today is occasion...

Jag blev hemskt sugen på att läsa till receptionist på distans via Jensen Vuxenutbildning. Tyvärr gick ansökningsdatumet ut idag och eftersom jag dessutom inte bor i Stockholms stad längre så är jag tvungen att söka via min kommun, som ska godkänna detta och skicka ärendet vidare till Jensen. Så man kan säga att det var kört för denna gång. Hade varit praktiskt att ta det på distans eftersom jag ändå måste söka jobb nu. Men då kanske jag satsar på det nästa år istället eller nåt. Kanske det sätter igång till januari eller något sådant igen, vi får se. Kanske finns något annat som man kan söka dessutom.