We can do anything - we're fearless when we're young...

Jag gjorde en sak som var ganska djärft för att vara jag. För några veckor sedan frågade jag en tjej uppe på Medley där jag tränar, om de behövde personal och hon bad mig att lämna in mitt CV och personliga brev, så jag gjorde det och sedan förra veckan så haffade hon mig och sa att det såg jättebra ut och att hon ville ta in mig på intervju.

Så igår var jag på intervjun och det visade dig att tjänsten var en timmistjänst vid behov men att jag skulle kunna vidareutbilda mig till grupptränare i olika sporter/aktiviteter. Bland annat erbjöd hon mig möjligheten att bli babysimsinstruktör, vilket jag direkt sa att jag var intresserad av. Sedan är det så att jag ska gå 4 introduktionsronder innan jag får börja hoppa in på riktigt, för det är väldigt mycket att lära sig. Det är både bokningar, kassa, reception, och städning m.m. Går på första ronden troligtvis på torsdagkväll nästa vecka. Ska bli både spännande och lärorikt. Och vem vill inte jobba med sitt största intresse?

Nu är det ju i det närmaste rätt för djävulusiskt att man inte skrivit här på hur länge som helst, men jag har jobbat med en hel del andra projekt på sistone. Bland annat en engelskspråkig "blogg" som ska egentligen ersätta min Myspace har jag tänkt, eftersom Myspace ändå har gått och fuckat upp sig totalt.

Vad har hänt då? Ja... inte mycket egentligen. Det mest dramatiska som hänt är väl att jag har klippt av 27 cm av mitt hår. Bild nedan. Nu ska jag sova och upp tidigt imorgon.

För ett par veckor sen var vi hos Nestors ute i Vendelsö och hälsade på för att Vici hade fyllt år. Vi skramlade alla ihop till en Wii-fit samt en träningstopp från Röhnisch till henne. Bara några dagar innan hade ju jag fyllt år, så jag fick också en present!

Glad! (fick ett fotbad med bubbelmassage)

 

 

Rock Band-Jensa

 

 

Vici prövar vingarna på sitt nya Wii-fit

 

 

Herr Nestor utbringar ett halvtorrt skål och Jensa ser frågande ut. (Som anekdot

kan jag berätta för alla oinvigda att jag har haft Nestors moster som klassföreståndare

i klass 1-3 som liten, i Valdemarsvik. Världen är liten indeed!)

 

Sen ströp Vici Andreas. Missnöjd med presenten?

 

 

Sen brände hon honom lite

 

 

Sen gav han igen med ketchupflaskan, haha

 

Julhelgen har åter igen så gott som passerat. Ännu ett år har gått. Och jag har fått massa fina julklappar från massa fina människor, tack ska ni ha!

Den 23:e firade vi en liten julteaser hos Andreas föräldrar, julafton spenderades på Ekerö hos Andreas släkt och igår tog vi det bara lugnt i stort sett. Idag kom Andreas syster och systerdotter förbi en kort sväng och hälsade på. Efter det gick vi och gymmade. Nu sitter Andreas och komponerar någon ny låt, borde göra detsamma...

De tre syskonen samlade

 

Den lilla hunden Eros

 

 

Såhär ser det ofta ut hemma hos Antonssons...

 

 

Gissa vem/vilka som fick vara tomtar på julafton då?

 

 

Men God Jul i stuga!

 

 

Jag hade en väldigt god jul

En bra dag för lite julshopping idag! Jag hade inte handlat en julklapp än så länge och jag har inte ens skickat några julkort, vilket stressar mig enormt mycket. Förlåt alla ni som inte fått er något julkort, jag har inte glömt någon, det har bara blivit lite mycket på sistone.

Hittade två julklappar till Andreas, en till svågern, en till svägerskan och en till Andreas systerdotter. Bara hans föräldrar och min andra svägerska att inhandla till då. Sen får jag slänga ihop lite julgott att ge till släkten ute på Ekerö. Hade gärna köpt julklappar till alla dem också, men min ekonomi tillåter inte helt enkelt.

Andreas och hans bror förra julafton. O helga natt! ;)

Bjöd in Andreas närmsta på middag och fika.

Lite läxförhör innan alla kom

 

 

Lite krubb

 

 

Alla fina presenter: varma vantar, örhängen och pumptvål i form av en isbjörn, skönhetspaket, en något juvenil kalender (haha), julstjärna, presentkort på Gustaf Mellbin exklusiva underkläder + flera födelsedagskort

...ett pepparkakshus!

Heavy metal-bocken i svart

 

 

Juleljus

Fruktansvärt vacker klänning från Gina Tricot! Önskar mig den i födelsedagspresent alternativt i julklapp, storlek XS, kostar 249:-. Men den utgår säkert ur sortimentet snart. Jag vill verkligen ha den! Har inte köpt nåt nytt på jag vet inte hur länge... :S Åh, ett presentkort på Gina Tricot skulle sitta så fint!

Igårkväll vid 18.30 strax öster om pendeltågsstationen hände det, det är oklart varför. Mina svärföräldrar som var på väg hem från stan fick ta ersättningsbuss mellan Tumba och Rönninge och det var både polis och helikopter ute tydligen. Sen läste jag på Sveriges Radio P4s sida att det skett ett dödsfall öster om pendeltågsstationen. Det man frågar sig då är givetvis: Var det en olycka eller var det någon som på ett medvetet sätt valde att avsluta sitt liv? Förmodligen kommer vi inte få reda på det, men i vilket fall som helst så är det oerhört tragiskt. För att inte tala om den stackars lokföraren som vid tillfället körde tåget.

Vad jag vill säga med det här egentligen är att jag ca 4 timmar innan detta skedde stod på precis samma station och väntade på Andreas. Några ungdomar lajjade omkring på perrongen och en tanke slog mig om att det är extremt konstigt att det inte händer fler saker än det gör. Speciellt inte när det är vissa skojfriska och kanske lite verklighetsfrånvända ungdomar som nyttjar trafiken. Det är lätt att tro att det aldrig kommer att hända en själv, men det är så lätt att bara halka och ramla eller att råka få en omedveten knuff så att man hamnar på spåret. Speciellt i tunnelbanan kan jag tänka mig. Förra veckan när jag gick inne på T-centralen så gick jag väl kanske bara någon meter från spåret när en man försökte att tränga sig förbi mig på yttersidan närmast spåret, jag råkade knuffa till honom av misstag för att jag inte såg honom och han fick min armbåge rakt i sidan. Tänk om jag hade varit större och haft mer knyck i min armbåge, då kanske han hade kunnat ramlat ner på spåret, och det var bara en minut kvar till nästa tåg kom. Folk tänker verkligen inte sig för! Det är väl bättre att komma hem två minuter senare än att inte komma hem alls igen, eller hur?

(Bildkälla: Aftonkuriren)

Äntligen har vi kommit överens vad vi tillsammans ska starta en blogg om efter att ha haft det i bakhuvudet i flera år nu: träningsblogg! Först spånade vi om vi skulle starta någon seriösare filisofiblogg eller nåt liknande, men det kändes aldrig riktigt relevant eller inspirerande, men efter att jag börjat träna på allvar senaste månaden egentligen, så kändes det som en riktigt bra idé att starta en träningsblogg på en träningssajt efs vi ändå spenderar relativt mycket tid på gymmet.

Så varsågoda, en träningsblogg a'la Linda och Andreas: We are the beautiful people

Jag är lite bedrövad att behöva säga detta, men från och med nu lägger jag ner Inkigayo, bloggen om koreansk populärkultur. Det kommer istället att vara en kategori under denna blogg eftersom jag inte har tid att driva fler bloggar än två egentligen. Läs gärna denna vardagsblogg (Yvlima) OCH We are the beautiful people.


Krameli-kram!

Jobbigt lr? ;)

 

 

Sitter tentavakt och bloggar samtidigt. Det var kanske bra att minidatorn gjorde sina 77 uppdateringar igår för nu går allt så mycket snabbare och jag har t.o.m. lyckats sparka igång Msn på denna dator. Alla utom en verkar ha dykt upp på tentan iaf, vilket är rätt bra rent statistiskt sett tror jag. Förra gången dök dock precis alla upp. Måste höra till ovanligheterna.

Iaf, en lugn morgon men besvärlig natt. Jag hade svårt att sova, vred och vände på mig och drömde mardrömmar. Inte så himla kul, men jag är pigg ändå. Det var nog dock inte stackars Andreas efs jag vänt mig omkring i sängen hela natten. Jag får laga någon riktigt god mat ikväll för att gottgöra... eller nåt.

Oh, nu kom Eunah och skämde bort mig med lite thé. Goodie good!

Alla mina gamla foton ligger på den här datorn, så jag tänkte passa på att slänga in ett foto från den här tiden förra året.

Being a sexy witch is sooooo last year!

Who wins?

 

 

En "klen" tröst, haha! ;)

Snart ska jag pälsa på mig de varmaste kläderna jag har och bege mig ut till bussen mot Salem. Som tur är så bor man ju precis bredvid hållplatsen och behöver inte gå mer än några meter egentligen. Kvällsmaten ska inhandlas och jag har väl egentligen ingen direkt idé om vad vi ska hitta på. Om det inte hade blivit så sent idag så skulle jag ju kunnat laga pizza, men det känns som att det kommer att ta en evighet innan det blir klart... Allt tar väl iofs en evighet innan det är klart efs vi inte lär vara hemma förrän vid kl 20 eller nåt. Jobbigt med sådana här dagar då allt blir så förskjutet.

Jag hade Tidus ute på sängen idag och han verkar vara lite snuvig, så nu har jag tänt en extralampa som lyser in i buren och ger lite extra värme. Hoppas att han blir bra snart. Dock så verkade han inte alls speciellt krasslig, då han sprang runt och retade gallfeber på mig.

Lilla råttan i stora världen

Då det var ganska mycket snö och svinkallt. Såhär såg det ut två dagar före jul förra året.

Man ba... okej? Dags att ta fram vinterkängorna?

 

 

Ända sedan jag var 8 år och satt bänkad framför TV:n, de hade precis grävt upp gatan utanför och vi hade fått kabel-TV. Det ni kids som är födda på 90-talet, DET var jävligt revolutionerande back in 1989, haha. Skämt å sido, jag fick äran att bekanta mig med kanaler som MTV, The Childrens Channel (TCC), Cartoon Network, Discovery Channel, TV3 etc.

---

Jag kollade alltid på TV3. Något av de program som var mest spekulära torde väl varit Tutti Frutti, som TV3:s VD Jan Stenbäck köpt in, antagligen för att roa och chocka publiken.

Den största chocken var väl inte just nakna tuttar, utan programledaren Bruno Wintzell, i mitt tycke en riktig snuskgubbe som vältrade sig i och totalt pajjade programledare nr 2:s, Dominika Peczynski:s stjärnglans. Att Peczynski nuförtiden är Sveriges vackraste kvinna (och har så alltid varit) samt en otrolig businesswoman är en annan femma, back in those days var hon medlem i Army of Lovers och halkade av någon anledning in i denna snuskgubbesåpa.

Upplägget var enkelt; unga tjejer som fröken Ananas, fröken Blåbär etc, visade bröna på bästa sändningstid. Allt under Bruno Wintzells glada applåder och stenade kommentarer. Självklart var det ett spel som hägrade i bakgrunden med regler och allt, men det enda man som tittare (och småfascinerad 12-åring) såg, var ju givetvis en massa tuttar, samt den vidrige Wintzell som gav en mardrömmar av sällan skådat slag. Självklart var inte programmet långlivat, däremot omdebatterat. Själv tyckte jag att det var himla kul, men jag förstår inte varför mina föräldrar lät mig titta på det. Kanske för att det var så banalt och oskyldigt.

TV3 gick tidigare ut i år med att man skulle göra en återupplivning och att Peczynski och Robert Ashberg skulle leda kalaset. Dessutom skulle alla frökerna frukt få sällskap av herr Banan, Gurka, Jordnöt och Zuccini. Detta var såklart ett aprilskämt från kanalens sida. Men någonting säger mig att det torde vara svårt att få någon att ställa upp på att vara herr Jordnöt. Better leave it be then.

Så blev man inbjuden till årets utan tvekan flashigaste Halloweenfest, THE place to be: Elles crib, same precedure as last year, which was gooood. Frågan är bara hur jag ska klä mig i år. Förra årets outfit kan jag ju inte komma med! Så jag får leta i hörn och vrår efter vad jag ska klä ut mig till... Jag funderar redan på typ sexy nurse eller nåt, men vad som än innehåller "sexy" i titeln inser man ju kommer att vara ganska kylslaget den 6:e november, brrr!!

Kanske borde klä ut mig till sexy tentavakt/teacher ist? Haha!

I fredags gick jag upp lite efter kl 6 på morgonen för att åka in till Koreanskainstitutionen och sitta tentavakt för 4 olika tentor, alla samlade i Aulan. Kristendomens historia i Japan, Koreanska 1, Koreanska 3 och Koreanska 5. Jag åkte så att jag kom in rätt tidigt innan tentan började, gick på pressbyrån och köpte mig lite frukt och vatten, samt åt frukostmacka och drack kaffe på McDonalds innan jag styrde min kos uppåt Kräftriket. Hämtade ut tentorna i Eunahs postfack och gick upp till Aulan. Där stötte jag på mitt första problem: var sitter lysknappen? Efter fem minuters febrilt letande fick jag skamset gå ner till receptionen och fråga om det, och det visade sig att den satt utanför dörren, på andra sidan salen. Johopp. När jag löst det satte jag igång att sortera tentorna, fixade och hade mig. Sen släppte jag in eleverna ca 10 min innan tentan skulle börja, för att jag skulle ha god tid på mig att dela ut det. Lättare sagt än gjort. Detta är en kort resumé:

• Någon räcker upp handen när jag delar ut första tentan, jag ger människan ett prov och då möts jag av ett argt "Men jag vill inte ha den här tentan!", varpå jag "nähä, men varför räcker du upp handen när jag kommer med den då?" Svaret blev: "Jag vill ha två extrapapper att skriva på!". 3 ggr är han på mig medan jag delar ut tentor dessutom. Ursäkta, men det finns andra elever i rummet förutom du, vänta 5 min? - No more further comments.

• Jag delar ut fel tenta till två elever för att de tror att delkurs modern standardkoreanska 5 är samma som Koreanska 5. Lätt hänt! Nästa gång måste jag vara tydligare så att det inte blir fel! Löste sig tack vare att en uppmärksam elev insåg att det var alldeles för lätt för dem!

• En elev ville inte ha några av tentorna jag försökte dela ut till honom. Det visade sig att han skulle skriva tenta i kinesiska. "Nåt sånt har vi inte här", sa jag och körde iväg honom till kinesiskainstitutionen, haha.

På det stora hela gick det ändå väldigt bra. Inga större fadäser och trevligt att kunna hjälpa eleverna med frågor och dylikt. Till nästa gång har jag dessutom fått in rutinen lite bättre. Ser redan fram emot det!