We can do anything - we're fearless when we're young...

Åh, hur man lär känna människor genom att fråga vilken som är deras favorit-Abbalåt! Hos mig står det mellan Fernando och The Day Before You Came. Fernando räknas väl egentligen lite halvt som en Abbalåt egentligen eftersom det är Anne-Frid Lyngstads låt från början, som Abba gjorde en "cover" eller en egen version på. Så därför får det helt enkelt bli The Day Before You Came. Jag vet att Andreas gillar The Winner Takes It All, så vad säger det egentligen om honom? Japp, bara att börja analysera, haha!

Vilken är din favorit-Abbalåt, och varför? (och kom igen, ALLA har vi en - oavsett musikpreferens!)

Idag är jag sugen på att spela in vocals på min låt. Blev hemskt taggad när Antoine blev klar med sin igår; en låt som jag för övrigt tycker är väldigt mörk och bra (självklart, den handlar ju om mig, haha). Hans musik kan ni förresten lyssna på här. Sen får jag väl gaska upp mig och hitta på en melodi till nya dBN-låten också. Känns ju som att det är dags att göra någonting med den också.

---

"I could easily break you apart

But instead I press you closer to me

A sweet intoxication from fragile honeylips

Light and shadows dances upon a shivering female landscape

 

Yeah, I could easily rip your soul apart

Bleed your sins for me and I lick your wounds

Dethrone your God and surrender yourself to me

The dark divine will feed on a crucified fairy tonight"

 

-Andreas Antonsson

Fick ett hett tips för någon vecka sedan av Niklas angående gruppen HURTS. Fick två videos med två fantastiska låtar länkade till mig och de är verkligen något jag vill dela med mig av. I skrivandets stund verkar det som att videon för "Better than love" dragits tillbaka på Youtube, men avnjut då istället "Wonderful life".

"Don't let go. Never give up, it's such a wonderful life..."

 

På förmiddagen ramlade det ner ett paket från CDON hos Antoine när han var och tränade. Lite nyfiken på vad det var, om det var en ny DVD-film eller någonting sådant. Det visade sig sedan vara till mig, i form av Pet Shop Boys live-DVD/CD "Pandemonium", som jag suktat efter ett tag nu. Stor kram på dig Antoine! <3

Det som är mest roligt, förutom att jag älskar Pet Shop Boys och har lyssnat på dem sen de släppte sin singel "It's a Sin" 1987, är att jag och Niklas, samt att hans föräldrar, var och såg konserten på Cirkus förra året. Så jag har sett showen live och den var grym.

Jag hoppas att Pet Shop Boys ger sig ut på turné i framtiden igen, för då kommer jag att stå längst fram. Word!

Två versioner av "I'm not scared". Första av Pet Shop Boys och andra av Eight Wonders

 

 

Igårkväll åkte jag och Antoine in till Söder för att kolla när vår vän Anne G spelade på en reggae/dancehall-klubb, kallad Babajan. Spänningen var stor, skulle Anne G framföra sin hit Mother Nature som hon spelade in hos Antoine i vintras? Till vår glädje meddelade hon att hon skulle göra det. Vem röjde mest i publiken tror ni? Det var knappast en hemlighet att det var jag och Antoine...

I torsdags åkte jag hela vägen till Sumpan för att kolla på när Lost Domain spelade. Jag kom väl dit i ganska skaplig tid, hela en halvtimme före utsatt tid. Tyvärr var jag helt lost så jag förstod inte riktigt vart scenen de skulle uppträda på låg, så det hela resulterade i att jag sprang gatan upp och ner bland allt folk, innan jag besviket gav upp och åkte hem.

Det jag hann se av Sumpan var dock detta: alkisarna på baren nere i t-banan och utanför t-banan, haha. Galna kärringar inne på Hemköp, damer i konstiga hattar. Apropå detta: en konstig hattparad! Sen fick jag även äran att bekanta mig med ungar som dansade tango i en halvtimme till samma låt som malde om och om igen, Jakten på Julia-ungar som sjöng, samt Järfällas musikkår! Jippie!

Sist men inte minst mötte jag det enda bekanta ansiktet i folkvimlet. Vem detta är förtäljer inte historien, men jag kan avslöja att det är en tragikomisk historia bakom det hela, haha. Snälla Niklas ringde dock upp efter mitt totala misslyckande och tröstade med att det kommer fler chanser framöver. Det gjorde mig iaf lite gladare till sinnet. En mer fullständig rapport från uppträdandet finns på hans blogg, här.

Nu försöker vi igen. Skrev ett långt inlägg men blev brutalt utkastad från blogg.se. Det jag ville ha fram var iaf en låt som jag rekommenderar, Porcupine Tree med "Arriving Somewhere But Here". Tyvärr har jag bara en länk att ge, då den jag ville visa är inbäddad på begäran, men låten hittar ni här.

Istället vill jag passa på att länka till en låt med en grupp som jag för 10 år sedan höll mycket kär, nämligen The Cure. Jag ska inte orda så mycket om The Cure nu, för när jag väl börjar har jag en tendens till att inte kunna sluta, men de har betytt väldigt mycket för mig, och jag tänkte ge er möjlighet att lyssna på en låt som är rätt otippad och okänd, från skivan Bloodflowers från år 2000. Enligt mig är det en av The Cures bästa skivor genom tiderna, trots att den blev totalt sågad i pressen när den kom. Den är den sista i trilogin av deras mest deppiga plattor. De första är Pornography från 1982 och Disintegration från 1989, varav den sista av de två är ett mästerverk. Om jag ska vara ärlig så måste jag erkänna att jag aldrig har gillat Pornography alls, förutom live-versionerna av vissa låtar.

But then I present to you, Titelspåret från Bloodflowers. "This tide never turns, you said. This night never falls. And these flowers will never die..."

Lite sånt som utspelar sig hemma hos Antoine.