We can do anything - we're fearless when we're young...

*Lägenhet städad = check!
*Adress ändrad = check!
*Nycklar inlämnade = check!

Bahbaj old Flemp!

Blev lite inspirerad att lägga upp ett bidrag i en tävling hos Niclas på nlstudio med tema sommar. Blev inspirerad av Emelie som är med och tävlar med en jättevacker bild. Själv valde jag ut en bild som är tagen i Norrtälje i somras när jag var och hälsade på en vän som bor där. Norrtälje gör sig alltid bra på bild. Oavsett om jag kommer någon vart i tävlingen så tycker jag att det är en rätt mysig bild på en sensommarkväll vid vattnet.

Lonely tree, min gamle vän. Nu var det länge sen, hur står det till? Minns du när jag tog det här första fotot på dig, sommaren 2008? Fortfarande är det ett av de vackraste och mest speciella foton jag tagit. Mot regn och kyla, snö och is står du där naken utan bekymmer.

Minns du sista gången vi sågs? Jag tog mitt farväl av dig, kramade dig och sa att jag en dag kommer återvända. Jag tackade för vår tid tillsammans och att jag hade fått ta foton av dig under 1½ års tid. Du var min musa och du kommer för alltid att vara tacksam för att du fanns där som inspiration för mig.

Jag inser att jag borde ha en modeblogg där jag visar upp mina snygga kreationer och mina dyra handväskor. Not! Dock tänkte jag lägga upp lite mer pics på alla fina klänningar jag har. Dagen till ära: 2½ år gammal klänning från Gina Tricot som jag hittade längst inne i garderoben och tänkt slänga eller skänka till bättre behövande, men så tog jag fram den efter att inte använt den på ett par år och nu måste jag säga att jag gillar den.

Idag är det för övrigt Arbetsförmedlingen som gäller. Rapportering av månadens sökta jobb och så ska jag fråga dem varför de inte sagt att jag kan söka Alfa-kassa (som jag antar att jag ska ha rätt till, men som de sa att jag inte hade). Upptäckte dessutom en massa stavfel i min handlingsplan som jag och min arbetsförmedlare gjorde förra månaden, känns bra och lagom seriöst sådär när man ska skicka in till myndigheter och sånt.

Sen ska jag inåt stan en liten kort sväng och bara insupa fredagsatmosfären innan jag beger mig till Huddinge för att möta Han med stort H.

Det spelar ingen roll vad någon annan säger, tycker och tänker. Jag älskar dig, Andreas Bernardo. I min värld är du helt ouppnåelig och bäst. Och det är inget fel med att vara estet och drömmare. Du kan så enormt mycket som ingen annan jag känner kan, du känner så mycket som ingen annan. Du är som jag inte helt klar och perfekt, men du är så nära man kan komma perfektion. <3

Först fika på Johan & Nyström, sedan en tripp på stan, vidare mot Råkultur - stans godaste sushi? Avslutningsvis en kaffe & kanelbulle på Max.

Oh YES - today is occasion...

Jag blev hemskt sugen på att läsa till receptionist på distans via Jensen Vuxenutbildning. Tyvärr gick ansökningsdatumet ut idag och eftersom jag dessutom inte bor i Stockholms stad längre så är jag tvungen att söka via min kommun, som ska godkänna detta och skicka ärendet vidare till Jensen. Så man kan säga att det var kört för denna gång. Hade varit praktiskt att ta det på distans eftersom jag ändå måste söka jobb nu. Men då kanske jag satsar på det nästa år istället eller nåt. Kanske det sätter igång till januari eller något sådant igen, vi får se. Kanske finns något annat som man kan söka dessutom.

Natten är som vackrast när man ensam går längs dessa långa gator och öppna torg i den småkyliga sensommarnatten. Sthlm i mitt hjärta.

 

 

 

Idag är jag sugen på att spela in vocals på min låt. Blev hemskt taggad när Antoine blev klar med sin igår; en låt som jag för övrigt tycker är väldigt mörk och bra (självklart, den handlar ju om mig, haha). Hans musik kan ni förresten lyssna på här. Sen får jag väl gaska upp mig och hitta på en melodi till nya dBN-låten också. Känns ju som att det är dags att göra någonting med den också.

---

"I could easily break you apart

But instead I press you closer to me

A sweet intoxication from fragile honeylips

Light and shadows dances upon a shivering female landscape

 

Yeah, I could easily rip your soul apart

Bleed your sins for me and I lick your wounds

Dethrone your God and surrender yourself to me

The dark divine will feed on a crucified fairy tonight"

 

-Andreas Antonsson

 

Ritade en teckning av mig själv förra veckan. Har börjat teckna igen efter teckningstorka i 10 års tid. Mycket bra terapi att teckna för övrigt. Jag lägger bara ut den övre delen av den eftersom den är halvnude. I framtiden när jag ev bearbetat bilden kanske jag lägger ut mina alster på min Myspacesida istället för att ha den här. Känns lite mer anonymt så. Eller så kanske jag samlar mod och lägger ut hela bilden här i framtiden, jag får se. Lite trist samtidigt eftersom jag blev nöjd med nederdelen av kroppen, men det är så det får bli för tillfället.

Att se vintern i vitögat.

Fick ett hett tips för någon vecka sedan av Niklas angående gruppen HURTS. Fick två videos med två fantastiska låtar länkade till mig och de är verkligen något jag vill dela med mig av. I skrivandets stund verkar det som att videon för "Better than love" dragits tillbaka på Youtube, men avnjut då istället "Wonderful life".

"Don't let go. Never give up, it's such a wonderful life..."

Precis nu i detta klockslaget har världens finaste person namnsdag; Bernardo. Bara för denna speciella dag så har jag tagit fram lite fakta angående namnet Bernardo.

*Det finns bara 149 män i Sverige som heter Bernardo, varav 65 i Stockholm.

*Det finns 2 kvinnor i Sverige som heter Bernardo (stackars kvinnor, haha!)

*Någon konstig sida på nätet påstår att Bernardo har namnsdag 15:e februari och inte 20:e augusti (som tordes vara en naturlig dag efs både bernard och dess varianter har det)

*Bernardo är mest frekvent använt i engelsk-, spansk-, italiensk- och portugisisktalande länder

*Bernardo är en variant av det germanska namnet Bernard, och betyder stark/modig som en björn

*Namnet peakade i sin popularitet i USA under 1994 då det låg på plats 671 över populäraste namnen att döpa sitt barn till. (Inte speciellt poppis med andra ord, men desto mer speciellt att heta det!)

Så... Grattis till Andreas Bernardo! <3

Jag ville aldrig ta fram den sidan, men ibland kommer den tillbaka även om det har blivit mycket bättre. När jag gick vägen ner till station igår så tänkte jag på hur livet hade kunnat vara om jag fortsatt på samma spår och samma tänk. Jag hade förmodligen varit rätt illa ute om jag hade fått fortsatt och förmodligen bantat ner mig till runt 45 kg och druckit en massa sprit eller liknande. Men så sattes det plötsligt stopp för mina planer, min bäste vän reagerade tillslut och stoppade mig i stort sett. Han sa bland annat att jag var vacker som jag var och det var det enda som betydde något. Han tyckte jag var för smal, trots att jag själv tyckte jag var alldeles för tjock.

Jag löptränade, ibland varje dag. Jag åt helt klart för lite mat och jag drack för mycket vin ibland där jag satt i min absoluta ensamhet. Jag kunde aldrig se framåt och jag levde bara för dagen, för det var det enda sättet jag kunde överleva på, annars hade jag gått under.

Mina vänner var så långt bort. När man är inne i sig själv ser man inte att någon är nära, och det kändes som att även min bästa vän försvann ifrån mig mer och mer. När året kom till sitt slut var jag ensammare än jag varit på enormt många år, jag blev sjuk och gick ner till 49 kg. Jag började långsamt att tyna bort.

Gradvis blev det bättre. Förra sommaren var en mix av en plåga och en lycksalighet. Min bäste vän kom mig ännu närmare och vi fick den kontakten jag alltid velat ha. Jag hade funnit andra vänner från förr igen och jag kände mig levande efter att ha famlat runt i en gråzon som jag egentligen befunnit mig i sedan jag var 18 år. Men allt jag hade började efterhand att krackelera samman och jag såg ingen utväg alls ibland.

Ibland är jag enormt trött. Jag skulle kunna lägga mig på golvet och sova och ibland känns livet hårt och att ingen förstår en, men jag brukar peppa mig själv med positiva tankar om att någon dag så kommer allt det här att försvinna helt. Jag är lycklig nu i vissa avseenden, jag har de bästa kring mig och jag älskar dem alla. Men vissa saker från det förflutna kommer vara svårt att acceptera att det faktiskt hänt känns det som ibland.

"Sometimes, oh sometimes - how I wish I could cry" - Yello

Den mest underskattade skönheten som finns på denna jord är skönheten som finns i godhet, ett varmt hjärta, ett hjärtligt skratt och leende och ett lätt sinne. Snällhet är helt klart underskattat och det verkar som att falskhet alltid vinner den mest kortsiktiga uppmärksamheten, men sanningen är att snällheten och godheten alltid kommer att segra.

Att be om ursäkt och att därmed erkänna sina mänskliga brister är en dygd och något som alla människor borde lära sig att göra. Många skyller istället ifrån sig eller gömmer sig bakom konstiga förklaringsmodeller till sitt beteende, när det egentligen skulle vara så enkelt att ge ifrån sig det lilla ordet "förlåt". Jag har själv många mänskliga brister men jag har aldrig varit rädd för att säga förlåt eller erkänna att jag hade fel, så stor är jag inte att jag tror mig vara störst.

För lite mer än ett år sedan stod jag i en lägenhet på en fest. En kompis till värdarna klev in, hälsade på alla utom mig och gick med (uppåt)näsan vidare till andra sidan av lägenheten. Jag tror hon såg något hos mig som gjorde henne rädd eller så valde hon att av en anledning bara kallt ignorera mig, till ingen nytta alls. Det allra roligaste är att alla säger att den här människan är så snäll och rolig. För mig framstod hon bara som en omogen flamsfia som var full redan när hon kom, det jag såg av henne.

En annan tjej jobbar hårt med att förneka sitt upprepande notoriskt otrogna beteende efter att allt uppdagats för pojkvännen.

Människans natur är bara fascinerande.

"Another day another dream, over the bride: an empty scene..." - Tillbaka till där allt började. Många turer, men det slutar här. Jag begraver härmed dig och alla tårar du gav mig, både förr och nu. Farväl Flemingsberg...

 

© Linda Holmström

Förra veckan barskade jag upp mig rejält och bad Antoine att en gång för alla lära mig hur man använder FL Studio. Sagt och gjort, han gav mig en lektion utspritt på några timmar och vips var jag igång och skapade egen musik. Den största anledningen till att jag ville lära mig grunderna är att jag ville ha en "solokarriär", haha. Jag vill göra egna låtar och se var jag hamnar.

Så nu är jag halvvägs inne i en låt som jag kommer att släppa på min nya kompletterande Myspacesida inom en ganska snar framtid. Jag har inga låtar uppe än så länge, layouten är tillfällig, så sidan är inte speciellt intressant just nu, men för den som vill kolla in den iaf hittar den här.

Det som är lite märkligt är ju att musiken bestämmer över en, man bestämmer inte över musiken. När jag började lägga in beats så var det mest på skoj och jag hade någon vision om att jag skulle göra dansmusik/electronica eller hur man ska uttrycka det. Istället blir första låten mer åt soul/hiphophållet, vilket är väldigt märkligt efs det närmsta soul/hiphop jag har lyssnat på någonsin var väl TLC i gymnasiet, haha.

Spännande ska det iaf bli att se hur det här utvecklar sig och vart jag kommer att landa.

 

På förmiddagen ramlade det ner ett paket från CDON hos Antoine när han var och tränade. Lite nyfiken på vad det var, om det var en ny DVD-film eller någonting sådant. Det visade sig sedan vara till mig, i form av Pet Shop Boys live-DVD/CD "Pandemonium", som jag suktat efter ett tag nu. Stor kram på dig Antoine! <3

Det som är mest roligt, förutom att jag älskar Pet Shop Boys och har lyssnat på dem sen de släppte sin singel "It's a Sin" 1987, är att jag och Niklas, samt att hans föräldrar, var och såg konserten på Cirkus förra året. Så jag har sett showen live och den var grym.

Jag hoppas att Pet Shop Boys ger sig ut på turné i framtiden igen, för då kommer jag att stå längst fram. Word!

... 이사할 거야! Jag ska flytta inom de närmsta veckorna. Så nu vet alla det. Bahbaj Flempan!

Igår åkte Antoine och jag till Hagsätra för att genomföra en kupp tillsammans med herr och fru Nestor. Vi skulle bryta oss in i hos Jens som nyligen fyllt år för att överraska honom medan han var borta och åt ute med några släktingar. Vi försnillande ett par extranycklar för Jensa och sedan var det fritt fram att inta lägenheten. Ballonger blåstes upp, den vackra födelsedagspresenten inrättades och planer smiddes. Sen var det dags för Jensa att komma hem... Stackaren möttes både av smällande ballonger och skönsång. (första klippet är låg volym på i början, så dra inte upp för högt!)

Jens kommer in genom dörren

 

 

Vi hade tillverkat en alldeles egen hälsodryck till Jensa, som han VÄGRADE smaka

 

 

Herr Nestor ger hälsodrycken betyget fyra solar!

Promenader i den ljumma sommarnatten har blivit något av en vana faktiskt. Jag har alltid älskat natten. Det är mörkt och tyst och det var på nätterna året 1998-99 som jag skrev mitt stora epos som jag snart ska ta tag i och göra om till ett nytt projekt. Iaf, det är tydligen inte bara jag och Antoine som gillar natten, vi har även fått en fyrbent vän som vi ibland brukar möta på samma ställe. Jag kallar honom Gibbo efter min favoritkatt. ;)

Lite blyg?