We can do anything - we're fearless when we're young...

Förra valborg spenderade jag i Norrpan med mina vänner Pernilla, Larne och August. Den här valborg kommer att spenderas på grillning i Vårberg i södra Sthlm hos Anne G och Pa. Inspektion av majbrasa är självklart ett måste. Jag har inte fått se en brasjävel (rent utsagt) på flera år av olika anledningar som att folk ballar ur, inte vill, det inte finns en brasa i närheten av där man är. Men i år ska det ske, om jag så får ge mig av från festen själv och ta mig inåt stan. Som tur är så är Anne G av det militanttraditionella slaget, så brasa lär det nog bli vare sig folk vill eller inte.

Det första mötet har av någon anledning jag inte kan förklara etsat sig fast i mitt minne, detta trots att jag är en person som inte har något vidare minne när det gäller detaljer och vardagliga saker. Jag minns att det var den 2:a juni 2005 och jag skulle gå till den första föreläsningen på sommarkursen som hölls uppe på Albanova i Sthlm. Jag hade inte läst något annat än koreanska på universitetet så det var förstås extra spännande. Jag hade dessutom inte lyckats få några vänner efter nästan ett helt år i Stockholm, så innan jag gick så önskade Niklas mig att jag skulle hitta nån som jag kunde prata med.

Sen dyker det upp en bild i huvudet där jag står inne på Albanova och väntar på att läraren ska komma och släppa in oss. Som den duktiga person jag var på den tiden så var jag givetvis överdrivet mycket i tid till lektionen vilket ledde till att jag fick vänta utanför ett tag. Jag var nog en av de första som stod där, och sedan fylldes det på med en efter en. Jag sitter på ett litet "element" vid ett fönster när en närvaro sveper förbi mig på kort avstånd och jag tittar upp. Jag noterar att det är en kille med utländsk härkomst, svart hår, mörka något sneda ögon, rätt slank kroppsbyggnad och lite lätt ihopsjunken, lufsig stil när han går. Med ryggsäcken lite hafsigt om ena axeln så ställer han sig vid sidan av porten in till salen och tittar upp lite som under lugg. Jag inspekterar honom utan att egentligen veta varför, och när vi går in så hamnar jag precis bakom honom och börjar av någon märklig anledning att omedvetet följa efter honom.

Jag svänger av vid samma rad där han svänger av och går efter honom, när han sätter sig ner så sätter jag mig ner med en plats mellanrum. Han verkar knappt ta notis om mig, vilket på något sätt känns bra. Jag tänker att han känns intressant, men framför allt ordentlig och ambitiös. Han tar på sig ett par glasögon, mörka YSL-bågar, och i ett svagt ögonblick så hinner jag väl få en uppfattning om "jaha, en sån där...". Vad jag tänkte med det vet jag inte riktigt, men... märkesglasögon, ja, haha.

Vidare hinner jag få följande uppfattningar om denne kille: förmodligen runt 28-30 år, utländsk härkomst men utmärker sig inte speciellt markant, kanske en mor eller far med utländsk härkomst. Detta sedimenteras när han skickar över närvarolistan och jag ser hans helsvenska namn. Då måste det helt enkelt vara en utländsk mor han har. Antagligen läser han något på universitetet som är rätt pretantiöst, som statsvetenskap eller juridik, det intrycket ger han mig. Han ser visserligen schyst ut, men är ingen person jag själv skulle ta kontakt med.

Så lutar han sig plötsligt fram emot mig och: "Ursäkta mig, var det något vi skulle ha läst till idag eller är det bara introduktion?". Jag känner mig lite blyg och något förvånad, men finner mig snabbt och informerar honom om att nej, vi skulle inte ha läst något till idag och det är bara introduktion. Jag tror även att jag visar honom något slags föreläsningschema som jag varit duktig och dragit ut.

Sedan, av någon anledning som jag inte riktigt förstår eller kommer ihåg, så fortsätter jag och han att prata med varandra. Det visar sig att han bor bara 3 stationer söder om mig med pendeln så sällskap hem blir det flera ggr den sommaren, när jag inte huserar hos Niklas i Hby. Det blir både promenader och fika och en alldeles utmärkt vänskap tar sin början. Han blir min förste och bäste vän i den här ensamma stan, och vänskapen bara fortsätter och har sedan dess fortsatt.

Nu såhär snart 5 år senare, när livet girat i så många riktningar sedan vårt första möte, så kan jag fortfarande inte greppa att det är just den här mannen som jag den 15/5 kommer att förlova mig med uppe på Albanova där vi möttes för första ggn.

Av någon anledning hamnade vi i Sö'tälje efter vi varit och fikat hos Owe och AM. Vi åt på det lilla vita caféet som vi brukar äta på när vi är där och sen vid 19-snåret drog vi oss till en pub där det vankades Barca - Inter. Hade vi ens en aning om att det var Barca - Inter just den dagen? Nope. Så tur att vi kom i tid och fick ett litet bord. Idag erkänner jag att jag fortfarande är lite snurrig i huvudet av allt vin som intogs, men men. Är det lill-lördag så är det.

Innan jag går lägger jag in ett par bilder som alla kan njuta av. Ett par Stockholmsbilder förstås. För snart bär det in till den underbara staden i det fina vädret!

Nu är det dags att göra det officiellt. Jag och Andreas ska förlova oss den 15:e maj. Jag känner att jag borde skriva ett lite längre inlägg angående det här, men ska ju iväg och luncha med Anna på resturangen Koreana ganska snart. Sedan bär det iväg till Lindberg och Desse för middag, vilket ska bli jättetrevligt. Sedan är det Björnkulla som gäller i helgen och är tillbaka på måndag. Då kommer jag fylla på med en massa roliga uppdateringar och sedan skriva lite längre angående förlovningen.

Varför jag älskar Stockholm. Det finns ingen stad som du, speciellt inte på sommaren. Bjuder på en bild från förra sommaren.

Vi åkte och hälsade på Antoines mormor och berättade en sak för henne. Jag tror hon hade varit glad. Vackraste gravstenen designad av Antoines morfar.

Stockholm på Alla Hjärtans Dag i år.

Jag är dålig på att uppdatera, men det är inget nytt. Idag skulle jag gått till skolan, börjat på en ny Etnologikurs, samt registrerat mig, men jag är förkyld så jag hade ingen ork. Dock mejlade jag till anvarig så att jag blev registrerad trots allt. Nya tag igen imorgon blir det, då det först är föreläsning och sen studiebesök på Etnografiska museet.

Annars känns det som att livet rullar på, på ett väldigt bra sätt kan jag tycka. Det går ju bara mer och mer åt rätt håll, även om det såklart alltid finns orosmoln på himlen. Har dock ett speciellt event att se fram emot i maj, som kommer att bli epic eftersom cirkeln sluts på ett oerhört märkligt sätt som jag inte hade kunnat föreställa mig i mina vildaste fantasier ens för ett år sedan. Men men, nu är vi här och då är då.

Visst känner man med jämna mellanrum att ens förflutna konstant kommer upp bakom en och biter en i baken, men jag känner att jag mer och mer har lärt mig att leva med det. Jag är mycket lugnare på det sättet nuförtiden.

I fredags var det dags att ta sig neråt hembygderna-obygderna igen. Long time - no see. Kände att det var dags, speciellt då Jonna beklagat sig för Yvonne att jag bara lovar och lovar att jag ska komma ner. Något annat som det var dags för var att den nye mågen skulle synas i sömmarna. Antoine var ju nere med mig över en dag i höstas, men då i egenskap som vän, men nu är han ju som sagt på väg in i familjen och bör därmed klara en hel del test för att se om han platsar. Han bör visa styrka i både älgklubbning, mecka bil, ringkastning, armbrytning mot Jens den Store, och sist men inte minst: gå på ett rakt streck efter förtäring av den redige groggen (1/4 cola, 3/4 sprit). Jens ballade dock ur och skrev i efterhand att "De vart ju tyvärr inga bonn-groggar i helgen. Vi får ta det dubbelt upp nästa gång. Då åker nog både dunken o grillen fram. Recept: 5L sprit, 33cl Cola och en halv gris" och så avslutar han det med ett riktigt elakt skratt.

Skämt å sido, det var en mycket trevlig helg med gott sällskap och god mat och fika. Tyvärr visade sig inte vädret från sin bästa sida, men man får se fram emot att åka ner nästa gång då det förmodligen är lite varmare åtminstone. Lite tråkigt var det ju också att man missade Drrlings inflyttningsfest. Men jag hoppas att jag/vi snart kan åka neråt och kika på hur hon bor och hälsa på där!

Nu försöker vi igen. Skrev ett långt inlägg men blev brutalt utkastad från blogg.se. Det jag ville ha fram var iaf en låt som jag rekommenderar, Porcupine Tree med "Arriving Somewhere But Here". Tyvärr har jag bara en länk att ge, då den jag ville visa är inbäddad på begäran, men låten hittar ni här.

Istället vill jag passa på att länka till en låt med en grupp som jag för 10 år sedan höll mycket kär, nämligen The Cure. Jag ska inte orda så mycket om The Cure nu, för när jag väl börjar har jag en tendens till att inte kunna sluta, men de har betytt väldigt mycket för mig, och jag tänkte ge er möjlighet att lyssna på en låt som är rätt otippad och okänd, från skivan Bloodflowers från år 2000. Enligt mig är det en av The Cures bästa skivor genom tiderna, trots att den blev totalt sågad i pressen när den kom. Den är den sista i trilogin av deras mest deppiga plattor. De första är Pornography från 1982 och Disintegration från 1989, varav den sista av de två är ett mästerverk. Om jag ska vara ärlig så måste jag erkänna att jag aldrig har gillat Pornography alls, förutom live-versionerna av vissa låtar.

But then I present to you, Titelspåret från Bloodflowers. "This tide never turns, you said. This night never falls. And these flowers will never die..."

I söndags var Antoine och jag ute på secret mission i Södertälje. Fantastisk dag med mycket sol. Synd att det bara var lite småblåsigt och kyligt i luften. Men som de säger, sol i sinne...

Jag invidgde min vårjacka under en promenad inne i stan med min amigo loco

 

 

Loco bestämde sig för att ta ett fotbad i Mälaren. Det var svinkallt!

 

 

Jag tror att Andreas vägde mindre på den där tiden... Gordo loco!

 

 

Jag tog en sväng till Nkpg för att träffa dessa två kära vänner!

 

 

Jag och Drrling!

 

 

Spelkväll hos Drrling. Dessa två damer, Jenny & Jenny, kom aldrig överens. ;)

 

 

Beach-häng i Lkpg!

 

 

Gamla Lkpg!

 

 

Skål! Sista kvällen i Nkpg!

 

 

En solbränd Niklas kom hem efter 3 veckor i Thailand

 

 

Jag gick långpromenad längs Mälarens strand, från Hby Strand till Brommaplan

 

 

Så långt gick jag. Jättefin sträcka på ca 1 mil

 

 

Vid Ängby

 

Disa och jag gick och åt eritreanskt efter spelningen

 

 

Jag tog med mig Andreas på Naturhistoriska. Där blev vi kvar i hela tre timmar

 

 

Lilla Li fyllde år och familjen var där och firade!

 

 

Jag åkte till Norrköping igen i slutet av april för att fira Valborg. Här sitter Drrling

och jag och väntar på att Larne ska sluta jobbet! Vilket ljust hår jag hade!

 

 

...Lite för mycket vin blev det helt enkelt, haha!

 

 

Jag, Larne, August och Drrling gav oss ut till Ensjön för att fira Valborg!

 

 

Jag och Larne!

 

 

...PAPALAMMMM!! XD

 

 

Så här slutade april månad. Med en förhöjd promille i kroppen och ett försök att

borsta tänderna.. Haha!

 

Imorse när jag vaknade så höll Antoine på att fixa i ordning frukost och lite andra saker.

 

Ibland kan jag rensa bland mina kläder och lägga undan det som jag inte använder, så går jag genom det vid ett senare tillfälle och då får vissa saker en ny revival. Det mesta jag lägger undan använder jag ju aldrig mer och flera ggr har jag faktiskt skänkt kläder och vissa skor till Baltikum. Det är lätt att göra efs jag brukar tänka att det finns folk som faktiskt blir glada över sånt som ändå bara ligger och skräpar hemma i min garderob och tar plats.

Något som jag i stort sett aldrig har haft användning för är två bustiers som jag köpte på H&M-rean för 4 år sen, en röd med rosa detaljer och en dovt ljusblå. Snygga, men vad ska man ha dem till egentligen? Inte har jag haft hjärta att kasta dem heller när de är så fina, även om det varit nära ett par ggr.

Så kom jag på den brillianta idén för ett tag sen att man kan ha dem över en skjorta, så ser det genast lite piffigare ut. Efs jag hatar att ha på mig skjorta så tog det ju ett tag innan jag ens övervägde att köpa en, men voila! Nu har jag iaf gjort det och det kanske inte syns så himla bra, men svart skjorta och blå bustier blev det.